PUBLICERAD 11/9/2023

Bedrägerierna ökar med nya metoder – så här skyddar du dig

Ekonomi Bedragarna uppfinner hela tiden nya metoder och kan i värsta fall tömma ditt bankkonto på några sekunder. Det gäller att vara förberedd för att inte bli lurad – här är de senaste bluffknepen!

Text: Pär Brandt

Antalet bedrägerier på nätet fortsatt att öka, det visar statistik från Brottsförebyggandet rådet (BRÅ). Enligt polisen var förra året brottsvinsten för bedrägerier 5,6 miljarder kronor – dubbelt så mycket som droghandeln.

För att undvika att bli bedragen gäller det att vara påläst och misstänksam – annars kan du bli lurad. En del metoder är välkända sedan förut, de berättar vi om längst ner i texten. Men en del knep är nya och kanske obekanta för många.

Läs igenom punkterna nedan för att fräscha upp kunskaperna. Och glöm inte att prata om detta med äldre släktingar och bekanta, då många av bedragarna siktar in sig på just denna grupp.

QR-koder upplevs som säkra, men även de kan användas vid nätbedrägeri.

1. QR-koder kan leda fel

Inför studiestarten på högskolor runt om i landet har det dykt upp bedrägerier med QR-koder. Det handlar ofta om en förskottshyra eller påstådd ”kreditkontroll”.

Man uppmanas att skanna in en QR-kod med mobilen och det öppnar då en väg till att komma över inloggningsuppgifterna till bankkontot. Bedragaren kan sedan sekundsnabbt tömma bankkontot.

Den senaste tiden har det även rapporterats om ”tappade” bitcoin-plånböcker som ligger på gatan. Avsikten är att den som hittar plånboken ska frestas att skanna in QR-koden och därmed bli bedragen.

Tekniken för att bluffa med QR-koder skiljer sig åt. Men bedragarna utnyttjar det faktum att QR-koder ofta upplevs som trygga och används i säkra miljöer, som att logga in hos sin bank. Men även QR-koder bör alltså behandlas med försiktighet.

Har du verkligen ett paket som behöver förtullas?

2. SMS-bluff ökar

De flesta vet att man ska vara försiktig med e-post och inte klicka på länkar eller bilagor. Men kanske sänker vi garden lite när det gäller sms.

Bedrägeriförsöken kan vara utformade som en länk där du uppmanas att betala tull för ett paket från utlandet. Eller så får du besked om att du vunnit en iPhone och bara behöver ringa in din adress.

Inte sällan utger sig bedragarna för att jobba för välbekanta företagsnamn. Eller banken, eller polisen. Följ inte uppmaningarna, klicka eller ring inte på länkar utan kontrollera via företagens vanliga kanaler.

Detta är ett autentiskt mobilnummer som använts för att försöka lura ett 100-tal föräldrar i Sverige.

3. Föräldrar-finten

”Pappa, jag har skaffat en ny mobil. Radera mitt gamla nummer och spara det här istället.”

Så kan det stå i ett första sms. Lite senare kommer en uppmaning att swisha pengar till ditt barn – som givetvis är en bedragare.

Börja med att skicka ett sms till ditt barns vanliga nummer: ”Har du bytt mobilnummer?” Och det har de inte, oftast.

Samma metod har även använts via WhatsApp.

Härliga bilder att dela, men vänta tills ni är hemma från semestern.

4. Farliga semesterbilder

Visst är det roligt att kunna berätta för vänner och släkt att ni är på en härlig semester. Badbilder och foton på mysiga restaurangbesök.

Men den här typen av meddelanden på sociala medier är tyvärr också en inbjudan till inbrottstjuvar. Är ni på semester går det ostört att göra ett inbrott.

Vänta alltså med bilderna till att ni är hemma igen. Läs vår artikel ”10 tips som minskar riskerna för inbrott – och minimerar skadorna” (klicka för att öppna i nytt fönster).

Många järn i elden? Då är det lätt att fatta fel beslut.

5. Bli inte stressad

Bedragare är ”smarta”, åtminstone såtillvida att de vet när vi är som mest sårbara – under stress! Du ska inte hinna tänka efter eller ifrågasätta, utan bara agera.

Ett klassiskt sätt är att förlägga bedrägeriförsöken veckorna innan julhelgen, då är många helt sönderstressade av allt som ska hinnas med.

En liknande metod är att kräva en snabb förskottsbetalning, annars går den där fina affären till någon annan. Det förskottet lär du aldrig få tillbaka …

Samma sak med det där andrahandskontraktet till lägenhet där du krävs på tre månaders förskottshyra. Eller banken som ringer och undrar varför du tömmer ditt konto till en mottagare i Långtbortistan – det måste stoppas nu, ge oss din inloggning!

Det är inte lätt att tänka klart när adrenalinet pumpar i ådrorna. Men försök hämta andan och ifrågasätt först, innan du gör något som kan gå riktigt på tok.

Låsbar brevlåda eller postfack är en bra idé.

6. ID-kapning

Under 2021 genomfördes drygt 250.000 ID-kapningar i Sverige. Men mörkertalet är stort då få polisanmäler brottet.

Vid ID-kapning kan en bedragare beställa varor i ditt namn, även ta lån och beställa bank- samt kreditkort. Om du inte förebygger och förhindrar ID-kapning är den tyvärr ganska enkel att genomföra som en digital adressändring.

De flesta som utsatts för ID-kapning har inte märkt något förrän det är för sent. Eftersom bedragarna ändrat din adress får du ingen information eller brev som visar vad som pågår.

Ett första varningstecken – som du måste agera på direkt – är att företag (utan anledning) tar kreditupplysning på dig. Då kan det kan handla om att någon annan sökt en kredit i ditt namn.

Skydd mot ID-kapning kan vara en del av din hemförsäkring. Det går även att skaffa specialförsäkringar mot ID-kapning. Hos Skatteverket går det att spärra obehörig adressändring, vilket alltid är ett bra första steg.

Lita inte på allt som du får skickat via Facebook.

7. Falsk Facebook

Den här metoden är nästan lika gammal som Facebook men används fortfarande. Genom att leta efter eller gissa sig fram till inloggningen går det att hacka sig in och börja skicka meddelanden via Messenger.

Bedragaren kan be om ett kortfristigt lån eller vilja använda sig av vänners bankinloggning. Allt kan verka trovärdigt, men får man sådana förfrågningar ska alla varningslampor tändas.

Nej, polisen ringer inte för att få dina inloggningsuppgifter till banken.

8. Banken ringer (inte)

”Hej, det är från banken. Vi ser att ni är på väg att skicka ett stort belopp till utlandet, stämmer det? Får vi dina inloggningsuppgifter så kan vi stoppa överföringen.”

Den här typen av bedrägerier riktar ofta in sig mot våra seniorer i samhället. Sådana som ibland har begränsade kunskaper om digitala tjänster och kanske också en respekt gentemot myndighetspersoner.

Banken ringer aldrig och frågar om inloggningsuppgifter. Inte polisen heller. Skatteverket ringer inte för att kunna sätta in din skatteåterbäring på kontot. Och så vidare, och så vidare … Lägg på luren direkt!

Nej, det här är verkligen inte en bra idé.

9. Skydda dina nycklar

Att stjäla först nycklar och sedan en bil, moped, eller göra inbrott i ett hem är tyvärr vanligt. Var därför mycket försiktig med dina nycklar.

Lämna inte nycklarna i omklädningsskåpet oavsett om det är på jobbet, gymmet eller i badhuset. Ta alltid med nycklarna. Undvik att förenkla för tjuven och skriv inget på nyckelknippan som exempelvis adress.

Skulle nycklarna bli stulna måste du byta ut låskolvarna hemma – omedelbart! I en lägenhet är det som regel bara en låskolv, men i en villa kanske flera. Det är tråkiga pengar, men ett inbrott är tusen gånger tråkigare!

Var inte oaktsam med dina kreditkort.

10. Vakta ditt kreditkort

Det gamla sättet att komma över uppgifterna på ett bankkort funkar tyvärr utmärkt, än idag. Genom att till exempel snabbt fotografera fram- och baksida på ett kreditkort går det sedan att beställa och betala saker/tjänster på nätet.

Leverantören av kreditkortet ska stå för kostnaderna vid ett bedrägeri, så är i alla fall huvudregeln. Men i villkoren brukar det stå något i stil med att man som användare inte får vara oaktsam eller lämna kreditkortet obevakat. I praktiken innebär det att man alltid måste bära kontokortet på sig – annars kan det klassas som oaktsamt eller obevakat.

Om man misstänker att någon missbrukat kontokortet måste det spärras omedelbart. Om du inte agerar skyndsamt så kan det innebära att ersättningen minskar eller helt uteblir.

Titta noga vem det är som vill att du ska logga in med BankID.

Varför ökar bedrägerierna?

Det enkla svaret är att bedrägerier på nätet sällan polisanmäls och väldigt få brott leder till åtal.

Under 2020 handlades nästan 200.000 bedrägeriebrott, enligt BRÅ. 57 procent lades ner direkt, utan utredning.

Uppklarningsprocenten är mycket låg. Under 2020 skedde knappt 2.000 lagföringsbeslut gällande bedrägeribrott, alltså cirka 1 procent av de polisanmälda brotten. Men mörkertalet är stort då många inte bryr sig om att anmäla.

För kriminella är det näst intill riskfritt med bedrägerier, till skillnad mot många andra brott.