Därför har du alltid druckit champagne ur fel glas
Smaktipset Inför nyår och andra fester gäller det att ha koll på vilka glas som är bäst för champagne och mousserande vin. I den här guiden visar vi hur du maximerar smaken, fångar bubblorna och – gud förbjude – bygger ett champagnetorn.
Text: Pär Brandt
Vill du ha en ny öppningsreplik till en obekant gäst på festen så funkar alltid den här: ”Det där är egentligen helt fel glas till champagne.” När du får motfrågan ”Varför det?” så ger du följande svar:
Det finns inga champagneglas som är bra på allt. Man får välja en av två vägar: maximera smaken eller spara på bubblorna så länge det går.
Ska du avnjuta en riktigt fin champagne är det ”vanliga” vinglas som gäller. Ganska breda i kroppen, lätt avsmalnande uppåt men med en öppning som är stor nog för att få ner näsan.
En stor del av smakupplevelsen består av doftintrycken och då är det inte optimalt med de traditionella, höga och rätt smala champagneglasen.
De höga och smala glasen vi förknippar med champagne är däremot bra på att behålla bubblorna i drycken. Bubblorna får en längre väg upp mot ytan och har man dessutom kristallglas, som är lite ”skrovliga” på ytan, bidrar det också till att hålla kvar bubblorna i drycken.
Ska man ha champagneprovning för vännerna – vilket är fantastiskt festligt – är det den här typen av glas som gäller.
Kall, torr och gratis
Oavsett glas så kan vi bara hålla med Winston Churchill: ”Champagne ska vara kall, torr och gratis.” Pol Roger var Churchills favoritchampagne.
Med kall menas då en betydligt lägre temperatur än för vin, någonstans runt 6–12 grader. Är det en finare kvalitet av champagne bör den inte vara allt för kall, då dämpas smakupplevelsen.
När man öppnar en champagneflaska ska det ske med en viss försiktighet. Vicka och vrid försiktigt på korken och låt öppningen ta den tid som behövs.
Om man bara drar till hårt så smäller korken iväg med en väldig fart, du spiller sannolikt ut champagne och mycket av bubblorna far iväg. Den optimala öppningen av champagneflaskan är ett diskret ”ploff”, utan stänk.
De som däremot gillar dramatik använder en champagnesabel och slår av halsen på flaskan, man ”sabrerar” som det heter. Effektfullt, men kladdigt, ganska vanskligt och inte alls bra om man vill spara på dryck och smak.
På en studentskiva eller nyårsfest kan höjdpunkten bli ett inledande champagnetorn. Här använder man lämpligen coupeglas, som på bilden.
Ett torn av champagne
Ett annat sätt att uppnå en festlig effekt är att bygga ett champagnetorn. Eller champagnefontän, som det också kallas. Då funkar smala champagneglas dåligt, eftersom de blir rätt vingliga.
Istället får man använda glas som är lite bredare och inte så höga. De kallas även för coupeglas. Glasen ställs tätt ihop och första ”varvet” bör stå på en bricka, eftersom det blir rätt kladdigt annars. Bygg ett torn som motsvarar antalet gäster. Själv tornet kan du med fördel förbereda innan festen.
Eftersom bubblorna försvinner rätt snabbt i coupeglas börjar man lämpligen hälla upp när alla gäster är på plats. Starta längst upp, varje överfullt glas fyller på de undre men räkna också med att man får justera de nedre lagren eftersom fördelningen sällan blir perfekt.
I allmänhet går det åt rätt många flaskor för att skapa ett champagnetorn. Eftersom effekten är mer festlig än inriktad på smak så går det förstås bra att välja ett mousserande vin med lite lägre pris.
Diska glasen försiktigt
Efter festen återstår det mindre roliga – att städa och diska. Och när det gäller just champagneglasen är det en del att tänka på.
Bäst är om man redan i slutet av festen sköljer glasen. Då är det enklare att diska rent och man behöver inte använda så varmt vatten. 55 grader är max och 45 att föredra.
Många moderna diskmaskiner har ett ”glas-program” och då kan man med fördel diska alla glas i en maskin. Smutsiga grytor och tallrikar kan man köra separat, med högre temperatur.
Efter avslutat tvättprogram ska man öppna luckan och dra fram korgarna så att glasen lufttorkar. Men oftast behöver man också använda en ren kökshandduk för att torka bort de sista dropparna, som annars ger kalkfläckar på de vackra glasen.
Ibland får glas en vitfläckig, ”dimmig” beläggning som inte går bort. Det kallas för glassjuka, eller glaspest. I efterhand är det inte mycket att göra men man undviker glassjuka med milda diskmedel och genom att undvika höga temperaturer.
Tänk också på att starka diskmedel kan lämna kvar en lukt i glaset, vilket försämrar smaken. Dricker du champagne mera sällan så har det sannolikt samlats en del damm i glasen. Börja festen med att skölja och torka glasen innan servering.
Med hjälp av ett litet svärd (egentligen en större, rätt slö kniv) slår man till på halsen av champagneflaskan, så kallad sabrering.
Håll glaset rätt
Korrekt sätt att hålla i ett champagneglas är att greppa med fingrarna runt stjälken. Eventuellt kan man hålla långt ner och även hålla om foten på glaset.
Men man ska inte hålla om själv kroppen på glaset. Då kan det bli fingeravtryck på glaset och dina fingrar värmer upp drycken – som ju ska vara kall, torr och gratis.
Apropå gratis så räkna tyvärr med att kvalitet också avspeglas i priset. Det finns inget självklart likhetstecken med att bra champagne kostar mer än ”dålig” champagne. Du kan hitta många trevliga undantag från denna ekonomiska regel.
Men sannolikheten är att du hittar allt bättre champagne, ju högre prislappen är. Champagne ska ju vara fest och något fantastiskt, då kan det vara motiverat med ett högre pris.
Något som alltid är uppskattat är att bjuda in vännerna på champagneprovning. Starta med en billigare champagne och ta ett par steg uppåt i pris och kvalitet. Läs på och berätta om dryckernas ursprung. Och varför inte avsluta med en flaska Pol Roger, som var Churchills favoritchampagne.
Oavsett prisnivå så ska du njuta av din champagne, vardag som fest, och hälla upp den i rätt glas. Optimera för maximal smak, eller en härlig festkänsla. Inget är fel, allt är upp till dig själv!
