PUBLICERAD 14/11/2022

5 smarta tips om potatis som du måste ha koll på

Smaktipset Potatisen är vår mest älskade knöl i köket, inte minst för att den kan varieras nästan i oändlighet. Potatis är nyttigt och innehåller färre kalorier än pasta och ris. Här är 5 tips som gör potatisen godare!

Text: Pär Brandt

Potatis har sin plats i både vardag och fest. Den kan lysa upp matbordet en grå måndag liksom på midsommar.

En del väljer bort potatisen med motivet att den innehåller många kalorier. Men det är oförtjänt och handlar i så fall om friterad potatis och potatismos där man blandat i massor av smör.

Kokt potatis innehåller färre kalorier än till exempel pasta och ris (cirka 100 kcal respektive 130 kcal per 100 gram). Trots det mättar potatis bra, speciellt om man gör soppa. Vill du minska ditt kaloriintag och slippa vara hungrig är en härlig, hemlagad soppa med potatis och lök (40 kcal/100 g) bland det bästa du kan ha i kylskåpet.

Förutom detta ger potatis vitamin C, en del B-vitaminer, kalium, järn, serotonin samt kostfibrer. Proteinhalten är låg så där får man komplettera med annat på tallriken. Exempelvis ärtor, bönor och linser.

Här nedan har vi samlat 5 tips som gör potatisen godare, nyttigare och mindre farlig. Jo, du läste rätt. Fel förvarad kan faktiskt potatis bli giftig. Och en del hävdar att man får cancer av uppvärmd potatis!

Vattnet ska precis täcka potatisen. Potatisvattnet är utmärkt att vattna blommorna med, eller tomaterna på balkongen.

1. Sjuda – inte stormkoka

Koka upp vatten i en vattenkokare, den drar mindre el än kokplattan. Lägg potatisen i kastrullen och låt det kokande vattnet nå strax över den översta potatisen.

Fyll på ett par teskedar salt. Justera värmen så att vattnet sjuder, inte stormkokar, under kastrullocket. Håll koll på tiden.

Försök få potatisarna att vara i ungefär samma storlek, då kokar de färdigt samtidigt. Riktigt stora potatisar kan man dela i två halvor för att jämna ut storleken.

Det klassiska sättet att kontrollera när potatisen är färdig är med en smal stålpinne. Den ska glida igenom hela potatisen med ett milt tryck. Koktiden varierar ganska mycket, därför är det bra att testa med en stålpinne.

Har du tillgång till en stektermometer så går det att använda den. När temperaturen i kärnan av potatisen nått 96 grader är det färdigkokt (94 grader för färskpotatis).

Överkoka inte potatisen, utan häll ut vattnet direkt när potatisen är klar. Ställ tillbaka kastrullen på plattan och låt vattnet ånga bort. Klart att servera!

Skrubba ren potatisen och skala efter kokning, då går det snabbare.

2. Skala eller inte skala?

De flesta kan nog tänka sig att äta färskpotatis med skalet på. Men annars? Blir det inte lite segt och tråkigt med skalet på?

Det är bara du själv som kan bestämma om det känns rätt eller fel att äta potatis med skalet på. Men vi kan berätta följande:

• Mycket av potatisen försvinner om den först skalas, kanske upp mot 20 procent om det är små potatisar. Lite onödigt.

• Skala potatisen efter att den kokats, då försvinner betydligt mindre.

• En stor del av näringen och vitaminerna sitter i skalet, som dessutom förhindrar att kalium läcker ut i kokvattnet.

• Koka färdigt potatisen, häll ut vattnet och kyl sedan en potatis i taget i kallt vatten i ungefär 10 sekunder. Nu går det snabbt att vrida av skalet!

• Gillar du att äta potatis med skalet på? Bra, men se till att först skrubba rent ordentligt. Jord kan innehålla bakterier.

Sötpotatis lämpar sig utmärkt att grilla i ugnen. Men det är ingen potatis, egentligen ...

3. Välj rätt potatissort

I en välsorterad matbutik finns det inte sällan flera olika sorters potatis att välja mellan.

Fast potatis lämpar sig bäst för att koka, rosta i ugn, råsteka eller i gratänger. Mjäll/mjölig (mjukare) potatis är bättre för potatismos.

Bakpotatis är en mjölig potatis i lite större format, lämplig för ugnen.

Färskpotatis är ingen egen sort utan ”vanlig” potatis som tagits upp tidigt på säsongen. Smakar inte så mycket men är en efterlängtad delikatess på våren. Potatis som legat längre i jorden hinner utveckla mer smak.

Mandelpotatis är oval, med en mera nötig smak. Kokas med skalet på, god till soppa.

Sötpotatis är egentligen inte en potatis, utan en rotknöl från en ört. Som namnet antyder lite sötare i smaken och går utmärkt att rosta i ugnen.

Ibland kan man hitta mer exotisk potatis, ofta importerad från Sydamerika. Blå Kongo och den röda Asterix är två exempel. Varför inte testa med något annorlunda ibland till falukorven?

4. Du får cancer av chips!

Du kanske kommer ihåg de stora rubrikerna i kvällstidningarna för 10 år sedan? Försäljningen av chips störtdök och många blev nog skraja.

Bakgrunden var en forskarrapport där man upptäckt höga halter av det cancerframkallande ämnet akrylamid i olika livsmedel. Speciellt vissa typer av potatischips innehöll oväntat mycket akrylamid.

Akrylamid finns hos flera olika typer av livsmedel som upphettats, exempelvis potatis och kaffe. Tobaksrök innehåller höga halter av akrylamid. EU-krav har inneburit att nivåerna av akrylamid sänkts i de flesta livsmedel, men kan fortfarande ligga högt i till exempel chips.

Om vi håller oss till potatis och bröd är det bra att inte höja temperaturen för mycket, heller inte bränna potatisen. En gyllenbrun färg räcker. Dina rostade mackor ska inte vara svarta.

Bäst av allt: kokar man potatisen så utvecklas ingen akrylamid.

Potatisen växer i mörker och ska förvaras på samma sätt – annars kan det bli farligt.

5. Förvara svalt och mörkt

Om potatis utsätts för ljus eller skador bildas klorofyll på skalet, syns som gröna fläckar. Det utvecklas även solanin, en giftig substans som kan leda till bland annat huvudvärk och diarré.

Höga halter av solanin kan vara mycket farligt och störst risk löper små barn. Mindre, gröna fläckar på potatisen ska skäras bort. Är hela potatisen grön ska den slängas.

För att undvika gröna fläckar ska potatis förvaras mörkt och svalt. Dock inte under 6 grader – vilket i de flesta fall innebär att potatis inte mår bäst av att ligga i kylskåpet.

Potatis med gröna fläckar kan användas som sättpotatis. De små groddarna som kan växa ut på en potatis som lagrats länge är inte giftiga, men bör skäras bort.

Ryktet om ett parti potatis gör att det snabbt bildas en kö utanför affären på Södermalm, våren 1917. Foto: Axel Malmström.

En lång historia …

Som de flesta minns från skolan så kommer potatisen från Sydamerika, där den odlats i tusentals år. De spanjorer som koloniserade Amerika tog med sig potatisen till Europa på 1600-talet.

I Sverige var Jonas Alströmer först med att odla potatis, han inledde sina experiment i Alingsås 1724. Potatisen var relativt lätt att både odla och förvara, vilket gjorde att den snabbt blev ett uppskattat och mycket viktigt livsmedel i Sverige.

Potatisens historiska betydelse som livsmedel går inte att överskatta. En dålig potatisskörd kunde leda till hungerkravaller och svält, vilket bland annat skedde på Irland i mitten av 1800-talet.

”Potatisrevolutionen” inleddes 1917 på Södermalm, Stockholm, och ledde till stor politisk oro. Hundratusentals hungriga svenskar var så upprörda att makthavarna befarade en liknande socialistisk revolution som i Ryssland, samma år. Det ledde till en bredare demokratisk styrning samt kvinnlig och allmän rösträtt 1921. Något att tänka på nästa gång du sätter gaffeln i en potatis!